G är sjuk. Det känns som man är i ett helvete och att timmarna är dagar. Hon sover 5min åt gången, äter inte och vill bara vara i famnen. Snäll som man är går man ju med på det.
Nu har hon lagt sig. Skönt kan man ju tycka. Men nä. Det är ett helvete att bara sitta och vänta på att gå in igen ta en kvart till att söva om henne, torka snor, trösta. Man bara sitter och stirrar rakt fram. Ingen ide att hänga upp tvätten eller se på något man vill se på tv. Slamra i köket känns inte heller som nån bra taktik. Vaken hej då