Om jag bloggar om en grej i taget så kanske det inte verkar som man har handlat så mycket :)



Supersnygga (enligt mig) boots.

Inköpt på Zara

Det skulle komma något underbart hade jag hört....

här kommer lite reflektioner:

Graviditeten var för det mesta otroligt häftig och förlossningen lång men som jag ville ha den, utan medicinsk smärtlindring och O som bästa coach. Sen blir det ju aldrig som man tänkt sig men på det stora hela är jag supernöjd.

Och visst kom det något underbart! Något helt fantastiskt som jag och min man har gjort tillsammans. Det bästa av oss. Det underbara får namnet Greta Vilhelmina Karlsson. Vi får ofta frågor om namnen. Greta tycker vi bara är fint och Vilhelmina är till minne av min härliga mormor.

Tre nätter blev vi kvar på BB. Adrenaliet sprudlade och första natten låg jag med stora ögon och tittade på vår dotter.  
Att amma va inte Gretas melodi första tiden. När hon passerade 48 timmar gammal fick hon börja matas med kopp och jag böja pumpa. Nu startade fabriken- O matade, jag pumpade, O gjorde ny ersättning, jag övningsammade med amningsnapp, vi sparade det jag pumpade, vi höll reda på tider som vi pumpade, tider hon åt, tider då ersättningen blir dålig, tider då pumpade mjölken blir dålig, hur mycket hon åt och hur många timmar gammal hon va (för att veta hur mycket hon skulle äta). Jag kände mig Så dålig som inte fick till amningen. Nu vet jag att det är SÅ vanligt men ingen berättade, inte ens på BB. För det är märkligt att bland de första frågorna jag får av alla jag träffar är: hur går det med amningen (utan att de vet att det varit knas). När ja säger att det har varit lite jobbigt så har alla haft det lite jobbigt.
Nära att ge upp fick vi komma till amningsmottagningen för att amma med amningsnapp va som att befinna sig i helvetet. Många gillar den men för mig och Greta funkade samarbetet med nappen inte alls. Det va kladdigt och odiskret om jag ska uttrycka mig fint. Tack mamma som stöttade så bra när jag gnällde. Amningsmottagningen gav oss lite tips och hopp att det va på gång att funka på riktigt. Nu gör de det..

Det bästa är att O har fått vara med så mycket och han och Greta har redan sina egna grejer för sig. Senaste är skallran Julia som berättar sagor för Greta. Då börjar det alltid såhär: Hej Greta, jag heter Julia... Tack Brittsommargränd för presenten Julia.

Första tiden översvallade oss med så mycket kärlek och beundran. Hon är helt fantastisk sa jag och grät. Hon är det vackraste jag har sett.  Vi har tillbringat timmar, dagar och nätter i soffan och beundrat vår dotter. Jag som inte ens gillar barn....

Sova: Jag hade verkligen inte fattat hur mycket de sover och hur lite man själv får sova. Va tänkte jag med? Det vet väl alla... men jag hade nog inte reflekterat över vad det innebär. Man kan ju tycka att det är en konstig ekvation de sover och man själv sover inte. Men man vill ju göra andra saker så som duscha, plocka iordning, få i sig mat och allt annat när de sover. Inte hinner man själv lägga sig då. Och sen det största problemet: de säger inte hur länge de tänker sova. Nu när rutiner inte är deras starka sida så kan hon bränna av en tvåtimmarslur för att sen sova femton minuter för att sen somna i famnen och INTE acceptera bli lagd i sängen... Det är alltså ingen idé att försöka sova på dan är min slutsats. På natten förvandlas man till en buffévagn som hon tar för sig av var och varannan timme...

Att allt tar tid är en sak som många har påpekat och som man tänkt: "hur jävla svårt ska det vara att passa en tid". Ehhh jo det är lite knepigt faktiskt även om vi inte har kommit jättemycket sent ännu men det kommer nog :)

Storlek: Greta va ju rätt lång när hon föddes hon hade och har också väldigt långa fötter. Nästan allt i storlek 50 och allt som hade fötter har lagts undan utan att det blivit använt.

Idag va det 1månadskontroll på bvc och vi berättade om Gretas pruttar och skrik vilket resulterade i ett "pappagrepp" och minifomdroppar. Pappagrepp är ett nytt sätt att hålla i Greta så magen får lite massage.
På förra kontrollen sa bvctanten att - nästa gång ska vi se så hon kan följa en boll med blicken. Det lät som kan hon inte det så är hon knäpp. Jag har i smyg provat lite med färgglada grejer för att se att hon klarar det och det kunde hon. Hon klarade det hos bvctanten också med bravur och tanten va mäkta imponerad. Då säger hon att 90% inte klarar det. Förstår ni vad jag hade övat om hon inte kunnat det med mig tidigare i veckan eftersom jag trodde att man måste klara det hos bvc. Hängde ni med? Man ska inte tro så mycket!

O är hemma och är pappaledig med oss en vecka till. Det har varit fantastiskt lyxigt att ha honom hemma och få dela allt och ha full markservice. Men det ska bli lite skönt att få vara mammaledig på riktigt, som man tänkt att det ska vara snart. Han tycker nog att det ska bli skönt att jobba lite också och bara få en lagom dos av sin hormonfru :)

Här kommer lite härliga bilder från månaden som gått:

  

 

  

  

 

 

 här ser ni lite av Julia :)

 Den här sista bilden är från landet där vi va i veckan. Jag skulle gå med vagnen lite på gräset så Greta skulle somna. Tarzan slöt snabbt upp vid min sida och ville åka med. Så söt! Berättar mer om landet imorgon för om jag inte publiserar detta snart sp har hon passerat sin månadsdag!

fam Karlsson tar semester ett par dagar.

över och ut

Trevlig fullspeckad helg har det varit. I fredags hade vi lunchbesök av kusin C och middagsbesök av E och A. Vi käkade fondue lite för att både jag och E älskar restaurangen Fondueboden vid Vanadisplan.
Papi blev ett år äldre under lördagen och han bjöd på Schwarzwaldtårta innan vi åkte vidare till kusin M som firade med middag och faster I´s hembakade chokladbeskvier. Min mage har klarat sig förhållandevis bra trots dessa laktosbomber... Eller nu förstår jag, beskvier innehåller ju inte mjölk....
Idag hjälpte O en vän med hans båt och jag och mina "barn" gick en långsväng i det härliga vädret. Tarzan va superduktig och Greta sov (det va också duktigt).





Greta har börjat vara vaken längre stunder och det är ju helt fantastiskt. Man saknar henne när hon sover. Nu kan vi också nästan ana ett par rutiner som i alla fall har hållt i sig ett par dagar.

Vi hade köpt en sån fin klänning till kalasen och nu när jag kolla på bilderna så är detta den enda bild vi har och det va ju inte mycket att visa. Ni ser i alla fall färgen...


Här hemma stinker det vinäger efter ett husmorsknep att bli av med blommflugor. Man ska tydligen blanda vitvinsvinäger och diskmedel så ska de hoppa i där och dö. Innan middagen lade O en rapport från köket- 9 döda.

Men med Greta såklart. Den är lite dyr för en mammabudget :(
Bilden är från www.handsweden.se

Vi va nog lite griniga hela familjen imorse. Natten hade mycket över att önska på sömnfronten och inte kunde vi ligga kvar i sängen och dra oss för vi skulle till bvc för veckokontrollen. Greta va missnöjd och vi lite buttra. Väl på bvc slog charmtrollet över till sin bästa sida och va helt exemplarisk. Vi frågade om vi kunde börja med napp och det ville hon svara på efter hon vägt Greta. Tjejen hade ökat 400g på en vecka så vi kunde absolut börja med napp så hon fick lite sugbehov stillat! 

Fina vännen D kom över på eftermiddagen och vi provade nappen. Succé. Jag kan nästan resa bort en weekend, så nöjd va hon ;) 



Så fick Greta ett fantastiskt smycke med hennes namn och och födelsedatum ingraverat. Så snyggt och stilrent. Hon fick vara modell direkt.
 



Så kom mamma också över och O gjorde en härlig middag till alla tjejer.
Vi hade så himla trevligt och amningen flyter på så bra nu så det va en underbar kväll då jag känner mig som mig igen.

Ja, ni förstår jag är bara så glad!

KRAM FRÅN OSS

Igår hade vi kräftpremiär med vännerna F och J. Lobsters kinesiska jumbo slank ner i våra magar. Innan drack vi champange... Åh det va gott!

Utslagna hjältar i soffan:


Vi har haft många besök i helgen och Greta har fått otroligt mycket fina presenter. TACK ALLA! Jag måste ta lite bilder så ni får se.

Här kommer en glad tjej i ett bra köp- babysittern

... hur det va när Tarzan va valp. Vi träffade Zelda häromdagen från Göteborg. Om man broderar ut släkten lite så är vi släkt med Zeldas matte.

Hon låg mest på rygg och bet i händerna och va fantastiskt söt.

Idag har jag rullat vagn själv! Jag och Greta gick och hämtade Tarzan på dagis. Det låter kanske inte så märkvärdigt men att rulla hem med världens finaste hund stående under vagnen och underbaraste dottern i vagnen fick en att gå en meter över marken. Greta fick ha en body med hundar på som hon fick när hon låg i magen av L som slutade på mitt jobb.



Tidigare har vi haft besök och E och J med deras son och lilla tjejen i magen. Snart är det dags för dem att leverera. Vilken bra kompis det kommer bli till Greta.

Det va inte jättekul att bada, lite läskigt faktiskt. Mysigare att bli torkad....

Nu ska vi till bvc på vägning

Amningen slutar nästan alltid såhär:



i alla fall för Greta.....

Det gäller att inte lämna O med kameran i alla fall :)

Idag har mamma varit här och lagat fiskbullar till mig medan O va på match. En lång promenad med handling på Maxi och sovmorgon till 11 har också hunnits med.

Ja sen har dagen gått.... Imorgon är hon två veckor. Läskigt va tiden rinner iväg.

På posten.se kan man skicka digitala bilder som traditionella vykort. Detta hittade vi i en av broschyrerna :)
Vi slog till att för 17.50kr skicka kort till våra farföräldrar som bor på landet hela sommaren så de skulle få se bild på Greta. Jag kunde inte välja bild så jag gjorde ett collage i power point och la det som en jpg.
Posten trycker då fotot som vykort och skriver den texten vi angett...
Snyggt och väldigt uppskattat.

här är kortet:

hon låg säkert tio minuter i alla fall.

Ja lejon blev hon... som stjärntecken alltså. Född i tigerns år. Är det en liten vilde vi kommer få??

De senaste dagarna har varit de bästa och mest känslosamma i mitt liv. Det är en mäktig och märklig känsla att bara vilja vara med Greta. Inget annat i hela världen spelar någon roll bara jag får sitta i soffan och titta på vår dotter. Och som hon tittar tillbaka. Hennes vakna stunder är helt fantastiska då yra ögon försöker se hur mamma och pappa ser ut egentligen.
Tarzan tycker nog allt är lite märkligt. Han är väldigt försiktig och avvaktande mot Greta men vill gärna tränga sig lite för att få hinna lägga sig först där vi bäddat åt henne eller sätta sig i mammas knä då det är dax för amning. Tur att det oftast finns plats för både hund och barn.

Sömnen lämnar ju mycket mer att önska men man vänjer sig nog snart?!









Idag hade vi hembesök från bvc. Greta hade ökat i vikt precis som hon ska och vi blev överösta av broschyrer med information om allt från mat för mamma till vägverkets säkerhet. Så här såg det ut första gången hon vägdes och mättes efter förlossningen. Vi tycker att hon ska vara 53cm och inte 52cm.... Vad tycker ni??


Amningen går bättre och bättre. Ett hjälpmedel i taget tas bort så snart är det som det ska hoppas vi.